Hämnden är ljuv Prolog
Det är en varm och solig dag i Barcelona. Johan 35 år sitter i en stol vid stranden och tänker över vad han har varit med om genom sin karriär. Solen bränner mot hans bara överkropp, som är täckt av ärr. Johan har varit med om en hel del. Han jobbar inom polisens specialstyrka. Han och hans team har jobbat där i tio år och har fångat många skurkar. Dom hjälper polisen när det är större brott på gång som t.ex. massmördare eller bombattentat. Då händer det ofta många saker på en gång. I det senaste fallet räddade Johan en pojke från att bli skjuten, men blev träffad själv. Det är därför han är på semester nu för att vila upp sig. Tyvärr varade den inte så länge.
Ett konstigt mord
Johan blev hemskickad för han behövdes i ett nytt fall.
Det är måndag morgon och Johan tar plats vid sitt skrivbord som vanligt och börjar läsa igenom rapporten. Det är en man i 40: års åldern som har hittats död i sitt hem. Han var rektor och ser ut att ha levt ett bra liv. På skolan var han omtyckt och många kommer att sakna honom. Det ser ut som självmord och polisen har inte hittat några bevis som visar något annat. Det enda dom har är rektorns kropp och en pistol med hans fingeravtryck. Kommissarien har kallat in specialstyrkan för han har en känsla av att det är något som inte stämmer. Det finns ingen orsak till att rektorn skulle tagit sitt liv och inte heller något själmordsbrev. ”Det är ett för snyggt mord.”
Johan instämmer med kommissarien att det är något som inte stämmer så han åker till brottsplatsen och försöker återskapa händelsen. Det passar inte in med självmord. Rektorn satt i stolen framför sitt skrivbord. Blodstänken är mer spridda än vid ett vanligt självmord. Det är blod på den röda mattan och det har skvätt över rektorns fina bokhyllor. Om han skulle skjutit sig i pannan borde pistolen ha ramlat framåt och inte bakåt. Det bekräftar Johans misstankar om mord, men han måste hitta ett motiv. Han ringer sin sekreterare och ber henne att ta fram all information hon hittar om rektorn. Johan lämnar huset och går ut mot grannens hus. Han känner den hårda vinden slita i honom när han korsar den öde gatan. Fingret har precis nuddat ringklockan när han ser att dörren är öppen. Med pistolen i högsta hugg puttar han upp dörren och det hörs ett svagt knarrande som gör att Johan ryser till. Han smyger in genom hallen och stannar framför trappan. Han hör röster från en man och en kvinna. Johan tar ett djupt andetag och går försiktigt steg för steg uppför trappan så att det inte ska höras. Vid sista trappsteget så slinter han och ramlar ner några steg innan han återfår balansen. Innan han kommer in i rummet så har mannen hört honom och hunnit ut på balkongen. Mannen är snabb och hoppar ner på marken. –Stopp! Stanna! ropar Johan Johan tänker följa efter, men mannen är redan långt borta på väg mot sin bil. Det enda Johan ser är mannens mörka hår och den svarta jackan han har på sig. Han väljer att ringa efter en annan polisbil som ska följa efter skurken. När han avslutat telefonsamtalet hör han ljud från skåpet i hörnet. Han går genom det lilla rummet med trägolv och kala vita väggar. Det ser ut som om dom håller på att bygga om. Han kommer fram till skåpet och öppnar dörren. Där inne ligger en svårt skadad kvinna med hela ansiktet fullt av brännskador. Johan ser en spruta och han förstår att hon snart kommer att dö. Han skyndar sig att försöka få fram någon information. Det enda kvinnan hinner få fram är ett gurglande läte. Johan tolkar det som rädda skolan.
Viktig information
När rättsläkaren kommer till platsen sitter Johan och funderar över vad han har fått reda på. Läkaren tittar snabbt igenom kroppen och konstaterar att kvinnan dog av förgiftning, men han hittar också en konstig inristning på ryggen. Det står: ”Lägg er inte i för då kommer det att hända värre saker”.
Tillbaka på stationen samlar Johan sitt team som består av Bengt, en välklädd bombexpert, sekreteraren och karateexperten Paula, Kalle som är en prickskytt med ett oändligt lugn. Sist men inte minst finns Nils och Viktor som är varandras raka motsatser. Nils går alltid runt i sjaskiga kläder och ser ut som en björn, men han är tystlåten. Viktors kläder är av senaste modet och han är väldigt pratglad. Dom här två hjälper till med det som behövs. Johan informerar teamet om situationen och säger att dom ska gå ut och prata med sina kontakter och se om dom vet vad som pågår medan han och Paula ska åka till skolan där rektorn jobbade.
På skolan pratar dom först med städerskorna. Där får dom bara fram att rektorn hade varit på jobbet som vanligt och haft några möten. Dom håller på att ge upp efter att ha kammat noll hos lärarna och i receptionen. Nu ska dom bara prata med skolsystern innan dom åker tillbaka. När dom kommer in till skolsystern ser dom att hon är rädd. Paula försöker lugna henne, så dom får veta vad det är. Efter en stund börjar hon svara på deras frågor om rektorn hur han var. Hon berättar att det kom några skumma typer in till rektorn. Hon ställde sig utanför dörren och lyssnade. Hon hörde att dom sa till rektorn att han skulle sluta som rektor nu, annars så skulle det hända otäcka saker. Rektorn struntade i det och körde ut dom, men när personerna kom ut ur rummet såg dom skolsystern och gav henne en ondskefull blick. Efter det har hon varit lite rädd och precis innan Johan och Paula kom så hade hon fått ett mystiskt samtal. Den som ringt hade en mörk röst och sa att hon inte skulle tala om vad hon hade sett eller hört. Det var därför hon var uppskrämd när dom kom. Johan föreslog att hon skulle ta ledigt ett tag och vila upp sig. Det tyckte hon var en mycket bra ide.
När Johan och Paula går mot bilen hör dom plötsligt ett skott och dom kastar sig in bakom bilarna. Det kommer ett till och ännu ett skott sedan blir det tyst. Det är så tyst att man kan höra en knappnål falla. När adrenalinet pumpar som mest, känner Johan en hand på ryggen. Han tror att spelet är slut, men så hör han Kalles röst och förstår att det bara var han. Kalle och Nils hade sett det inristade hotet på kvinnan så dom åkte för att se till att inget hände dom andra. När dom kom in på parkeringsplatsen såg dom att en person låg på klippan intill med ett gevär. Då tog Kalle fram sitt gevär och gjorde det han är bra på. Tyvärr hann skytten träffa skolsystern i magen. –Var är skolsystern nu? undrar Johan –Hon är på väg till sjukhuset och kommer troligtvis att överleva med lite tur, svarar Kalle
Nu är det krig
Tillbaka på högkvarteret samlar Johan teamet och säger att dom till varje pris måste skydda skolorna från den här organisationen. Vi måste ta reda på vilka dom är och varför dom gör så här. Vi måste få ett slut på det här. Dom får inte ta över alla skolor för det kan påverka hela Sveriges framtid. Lärarna blir arbetslösa och ingen får någon utbildning. –Vilka skolor har nyligen fått ny rektor? undrar Johan –Det är två i Öjersjö och en i Lexby, svarar Paula –Nils och Kalle kollar upp dom i Öjersjö och jag, Paula och Viktor tar den i Lexby. Försök att få fram information från rektorerna. Varför dom har blivit rektor och liknande frågor. Vi måste hitta ledaren, uppmanar Johan.
Senare vid Lexbys skola kommer Johan, Paula och Viktor in i rektorns rum. Efter en kvart har rektorn inte sagt något av vikt. Han försökte bara övertyga dom att han var en vanlig rektor, men Johan såg att han ljög så han blev arg att rektorn inte hjälpte dom. –Vi håller på att lösa 3 mord och det är den eller dom du jobbar för som har gjort det! Ser du dom här bilderna. Det är en torterad kvinna, som mördades för att hon såg rektorns mördare, säger Johan Då bryter rektorn ihop och skriker: –Ta bort bilderna det är inte mitt fel! Jag gick en utbildning som jag trodde var vanlig, men det var den inte. Dom tvingade mig att göra som dom sa och i gengäld så får jag pengar av ledaren. Jag behöver pengar för att försörja min familj, svarar rektorn upprört –Vad ger dom er för slags order? undrar Johan –Dom säger till när vi ska ha lediga dagar och temadagar, svarar rektorn –Blir inte lärarna misstänksamma om ni lägger in massa lediga dagar? frågar Johan –Ja det blir dom och jag brukar säga till chefen, men då försvinner läraren spårlöst efter några dagar, svarar rektorn –Okej, tack för hjälpen. Nu får du prata med kommissarie Blomqvist om ditt straff, säger Johan
På väg tillbaka så börjar det mörkna medans dom åker uppför den öde Tingsvägen. Det enda fordon dom ser är en gul postlångtradare som kommer en bit nedanför dom. Den kommer närmare och tillslut är den precis bakom deras bil. –Akta, skriker plötsligt Viktor. Lastbilen har kommit upp jämsides och tar satts för att preja ner dom för stupet. Johan vet inte vad han ska göra. Det känns som om det går i slowmotion när lastbilen börjar svänga mot dom. Det finns ingen utväg, lastbilen kommer närmare och den är bara en halvmeter ifrån. Då ser Johan sin chans. –Ducka allihopa! skriker Johan. Sedan svänger han in under mitten på lastbilen, men det är lite lågt så hela taket slits av. Taket träffar lastbilens bensintank som gnistorna tänder på. Efter det så flyger hela lastbilen upp i luften. Teamets bil som nu har blivit en cabb, skramlar fram längs den återstående vägen till högkvarteret.
I Johans arbetsrum sitter redan dom andra som var i Öjersjö. Båda teamen har fått fram liknande information. Dom vet nu att rektorerna är tvingade att göra som någon på deras utbildning säger, men dom vet inte varför dom gör så. Därför bestämmer sig teamet för att besöka rektorernas utbildningsplats nästa dag.
Lejonets kula
Det är en fin sommarmorgon och luften är fuktig. Paula går längs vägen till högkvarteret genom ett villaområde. Det är ett nytt område och många barnfamiljer har flyttat in. Paula undrar vad det är skurkarna vill skolorna, varför dom utbildar rektorerna. Det kanske hon får veta när dom besöker utbildningen så hon är lite spänd inför besöket. Det kan vara deras chans att hitta ledaren och orsaken till att dom gör så här.
Paula kommer in på kontoret där dom andra redan sitter. Dom har en ritning över utbildningsbyggnaden som dom studerar. –Vi ska vara beredda på allt, men vi ska inte skjuta i första hand utan bara prata, säger Johan. Dom åker iväg i sina nya svarta tjänstebilar och svänger ut på motorvägen. Alla är tysta medan dom susar förbi Sävedalen och återvinningscentralen. Ingen säger ett enda ord och hela teamet ser ut att vara fokuserade. Alla hoppas att dom ska hitta den psykopat som har mördat alla.
Dom svänger in till parkeringen och ställer bilen så att dom snabbt kan komma iväg om dom behöver. Johan och Paula går mot byggnaden som ser ut som en vanlig skola. Den är lite gammalmodig och har ganska dystra färger. Dom går in genom en massiv ekdörr och kommer in i en stor hall med helt tomma vita väggar. Johan går fram till receptionen där det sitter en vithårig gammal dam. Hon säger att dom ska åka upp till 5:e våningen för att träffa chefen. Dom går till hissen och åker upp dit. Den man som dom träffar är i fyrtioårsåldern. Han har smala mörkblå ögon, bakåt kammat hår och en svart välsydd kostym. Det här rummet är fint inrett med tavlor och fler färger än i dom andra rummen som mestadels är vita. Mannen ber dom slå sig ner och dom sätter sig mittemot honom i två läderstolar. –Vad gör ni för någonting här? frågar Johan –Vi utbildar rektorer, svarar chefen –Vad får dom för utbildning? undrar Johan –Helt vanlig utbildning, svarar chefen –Varför kommer det bara falska rektorer från den här skolan som alla lyder dig? frågarJohan lugnt. –Nej, så är det inte alls. Vi utbildar vanliga rektorer och ni är sadister som vill förstöra mitt företag, skriker chefen argt. –Men… börjar Johan –Gå ut härifrån nu! gormar chefen. Johan och Paula går ut och ställer sig i hissen, men dom åker inte till utgången utan trycker på källarvåningen. Deras hjärtan bultar när dörrarna öppnas. Dom kommer ut i ett kontrollrum med många datorer. Där sitter personer i vita rockar med headset och skriver, men dom märker inte att några andra har kommit in. Paula tar upp sin kamera och tar några bilder. Det ser ut som om dom har tagit över flera av skolornas datorsystem. Johan och Paula skyndar sig tillbaka till hissen och åker upp till utgången.
Utanför byggnaden möter dom resten av teamet som har gått en runda för att titta på utsidan. –Vi måste spränga huset, för det är här ifrån dom styr hela verksamheten, säger Johan –Nej det är bättre att kasta in några brandbomber, så dödar vi inte så många oskyldiga, säger Bengt. –Det blir bra, men vi får inte tappa bort chefen, svarar Johan. Bengt, Nils och Viktor har varsin säck med brandbomber. Dom springer runt huset och kastar in bomberna genom olika fönster. Snart bryter kalabaliken ut och det rusar ut människor ur huset. När dom har kastat in alla bomber, kommer dom tillbaka till bilen där dom andra står. Nu har hela huset börjat brinna och dom flesta hunnit ut, men dom har inte sett till chefen. Då ser dom att marken öppnas en bit bort och där kommer det ut en bil i hög fart. Det måste vara chefen som kommer tänker Johan och han ser ut att köra mot motorvägen. –Vi hinner aldrig ifatt honom, han verkar ha en snabb bil, säger Paula uppgivet. –Nej. Vi får hoppas att han inte ställer till med något innan vi får tag på honom, svarar Johan
En oväntad upptäckt
Tillbaka på högkvarteret så hittar Paula att chefen heter Göran och han har en tvillingbror som heter Hans. Göran äger utbildningen och Hans har nyligen köpt en skola som ligger i Furulund. På skolan har alla barn fått ledigt en vecka för att dom ska bygga om lite, står det på hemsidan. –Det är nog där dom gömmer sig. Jag undra vad dom planerar för någonting, säger Johan. –Vi åker dit och ser efter, tycker Nils. –Det blir bra, men vi åker ikväll. Då har vi ett naturligt skydd av mörkret, svarar Johan. Senare på kvällen är dom på väg mot Furulund. Dom ställer bilen inne i skogen, en bit ifrån skolan. Väl framme vid skolan smyger dom runt byggnaden. Det lyser i några rum längst bort i byggnaden. –Det stora rummet, där två står och pratar måste vara rektorns rum, säger Paula –Johan, det finns fler vakter här än på ett fängelse, säger Kalle, som har sett personer på flera ställen –Ja, men vi överaskar dom. Det ser inte ut som om dom är så alerta, svarar Johan –Bengt, om du spränger bort den lilla delen av skolan här så kommer alla att springa ut. Då står vi andra och fångar dom vid utgångarna. Paula och jag står här vid huvudingången, Kalle tar bakdörren vid matsalen, Nils den vid skolgården och Viktor tar lastintaget. Dela upp er, säger Johan.
När alla är vid sina positioner är det helt tyst. Man hör bara vinden som viner. Plötsligt hörs en stor smäll och taket lyfter på en del av byggnaden. Det kommer skrik från den andra delen och snart kommer det vakter utrusande. Dom blir överrumplade när teamet börjar avlossa sina vapen. Det blir en lång skottlossning och vakterna som rusar ut faller ner till marken. Efter en stund är dom flesta sövda med sömnpistolerna, men dom har inte sett till tvillingarna. Då ser dom en helikopter lyfta från taket. –Neej, låt dom inte försvinna! ropar Johan. Kalle reagerar snabbt och byter till ett skarpladdat gevär. Han börjar skjuta mot akterrotorn. Helikoptern fortsätter över skogen, men det kommer ett moln av rök från den och den tappar höjd. –Skynda er! Den landar uppe på berget, säger Johan. Hela teamet börjar springa mot berget. Kvistar slår mot deras ansikten. Snart är dom uppe på toppen. Där ser dom helikoptern ligga på sidan och det brinner, men inga tvillingar syns till. –Det är fotspår mot ravinen, säger Paula. –Nils och Viktor tar den vägen och genskjuter dom. Vi andra tar den här vägen, säger Johan. Dom delar på sig och fortsätter jakten in i skogen igen. Skogen blir glesare och dom kommer ut på en liten klippavsats. Där står bröderna och dom kan inte gå någonstans. Johan tänker smyga fram. Hjärtat bultar och han tar försiktigt några steg, men han ser sig inte för och trampar på ett torrt löv. Tvillingarna hör detta och vänder sig om. Dom drar sina vapen, som är varsina Magnum. Detta är ett mycket kraftigt vapen. Det är en spänd atmosfär runt omkring. –Varför gjorde ni det? frågar Johan –Vi ville visa världen hur vi hade det i skolan och ge igen på alla lärare som inte hjälpte oss, svarar tvillingarna. –Vad hände? undrar Johan –Vi var mobbade och lärarna hjälpte oss aldrig, så vi kunde inte lära oss någonting. Därför ska dom få veta hur det var för oss, säger tvillingarna. –Ta det lugnt och gör inget dumt nu. Vi kan hjälpa er, säger Johan för att lugna dom. –Nej, ni kommer att sätta oss i fängelse! skriker Göran och skjuter. Han träffar Paula i axeln.Marken som tvillingarna står på är instabil och den kraftiga rekylen gör så att jorden rasar ner.
Tillbaka till vardagen
På ett café i Göteborg sitter teamet och firar att dom lyckades ta fast brottslingarna. Paula mår bra, men måste gå med högerarmen i mitella ett tag. Skolorna har fått en lag som ska hindra mobbning. Skolsystern är tillbaka efter skottskadan och jobbar som vanligt på skolan med en ny rektor. Snart så ska teamet tillbaka till jobbet, men dom har inte sett till Johan på caféet.
Ett par hundra mil därifrån sitter Johan vid stranden och tittar på solnedgången. Han minns allt bra hans team har gjort och hur många liv dom har räddat.
Tvillingarna hittades långt ner i ravinen. Deras kroppar hade krossats av fallet. Dom blev begravda och sedan glömde man bort att dom hade funnits. Skolorna har kvar lagarna mot mobbing och jobbar mycket för att liknande händelser ska undvikas. Av: Jacob Gideflod
Hämnden är ljuv
Prolog
Det är en varm och solig dag i Barcelona. Johan 35 år sitter i en stol vid stranden och tänker över vad han har varit med om genom sin karriär. Solen bränner mot hans bara överkropp, som är täckt av ärr. Johan har varit med om en hel del. Han jobbar inom polisens specialstyrka. Han och hans team har jobbat där i tio år och har fångat många skurkar. Dom hjälper polisen när det är större brott på gång som t.ex. massmördare eller bombattentat. Då händer det ofta många saker på en gång. I det senaste fallet räddade Johan en pojke från att bli skjuten, men blev träffad själv. Det är därför han är på semester nu för att vila upp sig. Tyvärr varade den inte så länge.
Ett konstigt mord
Johan blev hemskickad för han behövdes i ett nytt fall.
Det är måndag morgon och Johan tar plats vid sitt skrivbord som vanligt och börjar läsa igenom rapporten. Det är en man i 40: års åldern som har hittats död i sitt hem. Han var rektor och ser ut att ha levt ett bra liv. På skolan var han omtyckt och många kommer att sakna honom. Det ser ut som självmord och polisen har inte hittat några bevis som visar något annat. Det enda dom har är rektorns kropp och en pistol med hans fingeravtryck. Kommissarien har kallat in specialstyrkan för han har en känsla av att det är något som inte stämmer. Det finns ingen orsak till att rektorn skulle tagit sitt liv och inte heller något själmordsbrev. ”Det är ett för snyggt mord.”
Johan instämmer med kommissarien att det är något som inte stämmer så han åker till brottsplatsen och försöker återskapa händelsen. Det passar inte in med självmord. Rektorn satt i stolen framför sitt skrivbord. Blodstänken är mer spridda än vid ett vanligt självmord. Det är blod på den röda mattan och det har skvätt över rektorns fina bokhyllor. Om han skulle skjutit sig i pannan borde pistolen ha ramlat framåt och inte bakåt. Det bekräftar Johans misstankar om mord, men han måste hitta ett motiv. Han ringer sin sekreterare och ber henne att ta fram all information hon hittar om rektorn. Johan lämnar huset och går ut mot grannens hus. Han känner den hårda vinden slita i honom när han korsar den öde gatan. Fingret har precis nuddat ringklockan när han ser att dörren är öppen. Med pistolen i högsta hugg puttar han upp dörren och det hörs ett svagt knarrande som gör att Johan ryser till. Han smyger in genom hallen och stannar framför trappan. Han hör röster från en man och en kvinna. Johan tar ett djupt andetag och går försiktigt steg för steg uppför trappan så att det inte ska höras. Vid sista trappsteget så slinter han och ramlar ner några steg innan han återfår balansen. Innan han kommer in i rummet så har mannen hört honom och hunnit ut på balkongen. Mannen är snabb och hoppar ner på marken.
– Stopp! Stanna! ropar Johan
Johan tänker följa efter, men mannen är redan långt borta på väg mot sin bil. Det enda Johan ser är mannens mörka hår och den svarta jackan han har på sig. Han väljer att ringa efter en annan polisbil som ska följa efter skurken. När han avslutat telefonsamtalet hör han ljud från skåpet i hörnet. Han går genom det lilla rummet med trägolv och kala vita väggar. Det ser ut som om dom håller på att bygga om. Han kommer fram till skåpet och öppnar dörren. Där inne ligger en svårt skadad kvinna med hela ansiktet fullt av brännskador. Johan ser en spruta och han förstår att hon snart kommer att dö. Han skyndar sig att försöka få fram någon information. Det enda kvinnan hinner få fram är ett gurglande läte. Johan tolkar det som rädda skolan.
Viktig information
När rättsläkaren kommer till platsen sitter Johan och funderar över vad han har fått reda på. Läkaren tittar snabbt igenom kroppen och konstaterar att kvinnan dog av förgiftning, men han hittar också en konstig inristning på ryggen. Det står: ”Lägg er inte i för då kommer det att hända värre saker”.
Tillbaka på stationen samlar Johan sitt team som består av Bengt, en välklädd bombexpert, sekreteraren och karateexperten Paula, Kalle som är en prickskytt med ett oändligt lugn. Sist men inte minst finns Nils och Viktor som är varandras raka motsatser. Nils går alltid runt i sjaskiga kläder och ser ut som en björn, men han är tystlåten. Viktors kläder är av senaste modet och han är väldigt pratglad. Dom här två hjälper till med det som behövs. Johan informerar teamet om situationen och säger att dom ska gå ut och prata med sina kontakter och se om dom vet vad som pågår medan han och Paula ska åka till skolan där rektorn jobbade.
På skolan pratar dom först med städerskorna. Där får dom bara fram att rektorn hade varit på jobbet som vanligt och haft några möten. Dom håller på att ge upp efter att ha kammat noll hos lärarna och i receptionen. Nu ska dom bara prata med skolsystern innan dom åker tillbaka. När dom kommer in till skolsystern ser dom att hon är rädd. Paula försöker lugna henne, så dom får veta vad det är. Efter en stund börjar hon svara på deras frågor om rektorn hur han var. Hon berättar att det kom några skumma typer in till rektorn. Hon ställde sig utanför dörren och lyssnade. Hon hörde att dom sa till rektorn att han skulle sluta som rektor nu, annars så skulle det hända otäcka saker. Rektorn struntade i det och körde ut dom, men när personerna kom ut ur rummet såg dom skolsystern och gav henne en ondskefull blick. Efter det har hon varit lite rädd och precis innan Johan och Paula kom så hade hon fått ett mystiskt samtal. Den som ringt hade en mörk röst och sa att hon inte skulle tala om vad hon hade sett eller hört. Det var därför hon var uppskrämd när dom kom. Johan föreslog att hon skulle ta ledigt ett tag och vila upp sig. Det tyckte hon var en mycket bra ide.
När Johan och Paula går mot bilen hör dom plötsligt ett skott och dom kastar sig in bakom bilarna. Det kommer ett till och ännu ett skott sedan blir det tyst. Det är så tyst att man kan höra en knappnål falla. När adrenalinet pumpar som mest, känner Johan en hand på ryggen. Han tror att spelet är slut, men så hör han Kalles röst och förstår att det bara var han. Kalle och Nils hade sett det inristade hotet på kvinnan så dom åkte för att se till att inget hände dom andra. När dom kom in på parkeringsplatsen såg dom att en person låg på klippan intill med ett gevär. Då tog Kalle fram sitt gevär och gjorde det han är bra på. Tyvärr hann skytten träffa skolsystern i magen.
– Var är skolsystern nu? undrar Johan
– Hon är på väg till sjukhuset och kommer troligtvis att överleva med lite tur, svarar Kalle
Nu är det krig
Tillbaka på högkvarteret samlar Johan teamet och säger att dom till varje pris måste skydda skolorna från den här organisationen. Vi måste ta reda på vilka dom är och varför dom gör så här. Vi måste få ett slut på det här. Dom får inte ta över alla skolor för det kan påverka hela Sveriges framtid. Lärarna blir arbetslösa och ingen får någon utbildning.
– Vilka skolor har nyligen fått ny rektor? undrar Johan
– Det är två i Öjersjö och en i Lexby, svarar Paula
– Nils och Kalle kollar upp dom i Öjersjö och jag, Paula och Viktor tar den i Lexby. Försök att få fram information från rektorerna. Varför dom har blivit rektor och liknande frågor. Vi måste hitta ledaren, uppmanar Johan.
Senare vid Lexbys skola kommer Johan, Paula och Viktor in i rektorns rum. Efter en kvart har rektorn inte sagt något av vikt. Han försökte bara övertyga dom att han var en vanlig rektor, men Johan såg att han ljög så han blev arg att rektorn inte hjälpte dom.
– Vi håller på att lösa 3 mord och det är den eller dom du jobbar för som har gjort det! Ser du dom här bilderna. Det är en torterad kvinna, som mördades för att hon såg rektorns mördare, säger Johan
Då bryter rektorn ihop och skriker:
– Ta bort bilderna det är inte mitt fel! Jag gick en utbildning som jag trodde var vanlig, men det var den inte. Dom tvingade mig att göra som dom sa och i gengäld så får jag pengar av ledaren. Jag behöver pengar för att försörja min familj, svarar rektorn upprört
– Vad ger dom er för slags order? undrar Johan
– Dom säger till när vi ska ha lediga dagar och temadagar, svarar rektorn
– Blir inte lärarna misstänksamma om ni lägger in massa lediga dagar? frågar Johan
– Ja det blir dom och jag brukar säga till chefen, men då försvinner läraren spårlöst efter några dagar, svarar rektorn
– Okej, tack för hjälpen. Nu får du prata med kommissarie Blomqvist om ditt straff, säger Johan
På väg tillbaka så börjar det mörkna medans dom åker uppför den öde Tingsvägen. Det enda fordon dom ser är en gul postlångtradare som kommer en bit nedanför dom. Den kommer närmare och tillslut är den precis bakom deras bil.
– Akta, skriker plötsligt Viktor.
Lastbilen har kommit upp jämsides och tar satts för att preja ner dom för stupet. Johan vet inte vad han ska göra. Det känns som om det går i slowmotion när lastbilen börjar svänga mot dom. Det finns ingen utväg, lastbilen kommer närmare och den är bara en halvmeter ifrån. Då ser Johan sin chans.
– Ducka allihopa! skriker Johan.
Sedan svänger han in under mitten på lastbilen, men det är lite lågt så hela taket slits av. Taket träffar lastbilens bensintank som gnistorna tänder på. Efter det så flyger hela lastbilen upp i luften. Teamets bil som nu har blivit en cabb, skramlar fram längs den återstående vägen till högkvarteret.
I Johans arbetsrum sitter redan dom andra som var i Öjersjö. Båda teamen har fått fram liknande information. Dom vet nu att rektorerna är tvingade att göra som någon på deras utbildning säger, men dom vet inte varför dom gör så. Därför bestämmer sig teamet för att besöka rektorernas utbildningsplats nästa dag.
Lejonets kula
Det är en fin sommarmorgon och luften är fuktig. Paula går längs vägen till högkvarteret genom ett villaområde. Det är ett nytt område och många barnfamiljer har flyttat in. Paula undrar vad det är skurkarna vill skolorna, varför dom utbildar rektorerna. Det kanske hon får veta när dom besöker utbildningen så hon är lite spänd inför besöket. Det kan vara deras chans att hitta ledaren och orsaken till att dom gör så här.
Paula kommer in på kontoret där dom andra redan sitter. Dom har en ritning över utbildningsbyggnaden som dom studerar.
– Vi ska vara beredda på allt, men vi ska inte skjuta i första hand utan bara prata, säger Johan.
Dom åker iväg i sina nya svarta tjänstebilar och svänger ut på motorvägen. Alla är tysta medan dom susar förbi Sävedalen och återvinningscentralen. Ingen säger ett enda ord och hela teamet ser ut att vara fokuserade. Alla hoppas att dom ska hitta den psykopat som har mördat alla.
Dom svänger in till parkeringen och ställer bilen så att dom snabbt kan komma iväg om dom behöver. Johan och Paula går mot byggnaden som ser ut som en vanlig skola. Den är lite gammalmodig och har ganska dystra färger. Dom går in genom en massiv ekdörr och kommer in i en stor hall med helt tomma vita väggar. Johan går fram till receptionen där det sitter en vithårig gammal dam. Hon säger att dom ska åka upp till 5:e våningen för att träffa chefen. Dom går till hissen och åker upp dit. Den man som dom träffar är i fyrtioårsåldern. Han har smala mörkblå ögon, bakåt kammat hår och en svart välsydd kostym. Det här rummet är fint inrett med tavlor och fler färger än i dom andra rummen som mestadels är vita. Mannen ber dom slå sig ner och dom sätter sig mittemot honom i två läderstolar.
– Vad gör ni för någonting här? frågar Johan
– Vi utbildar rektorer, svarar chefen
– Vad får dom för utbildning? undrar Johan
– Helt vanlig utbildning, svarar chefen
– Varför kommer det bara falska rektorer från den här skolan som alla lyder dig? frågarJohan lugnt.
– Nej, så är det inte alls. Vi utbildar vanliga rektorer och ni är sadister som vill förstöra mitt företag, skriker chefen argt.
– Men… börjar Johan
– Gå ut härifrån nu! gormar chefen.
Johan och Paula går ut och ställer sig i hissen, men dom åker inte till utgången utan trycker på källarvåningen. Deras hjärtan bultar när dörrarna öppnas. Dom kommer ut i ett kontrollrum med många datorer. Där sitter personer i vita rockar med headset och skriver, men dom märker inte att några andra har kommit in. Paula tar upp sin kamera och tar några bilder. Det ser ut som om dom har tagit över flera av skolornas datorsystem. Johan och Paula skyndar sig tillbaka till hissen och åker upp till utgången.
Utanför byggnaden möter dom resten av teamet som har gått en runda för att titta på utsidan.
– Vi måste spränga huset, för det är här ifrån dom styr hela verksamheten, säger Johan
– Nej det är bättre att kasta in några brandbomber, så dödar vi inte så många oskyldiga, säger Bengt.
– Det blir bra, men vi får inte tappa bort chefen, svarar Johan.
Bengt, Nils och Viktor har varsin säck med brandbomber. Dom springer runt huset och kastar in bomberna genom olika fönster. Snart bryter kalabaliken ut och det rusar ut människor ur huset. När dom har kastat in alla bomber, kommer dom tillbaka till bilen där dom andra står. Nu har hela huset börjat brinna och dom flesta hunnit ut, men dom har inte sett till chefen. Då ser dom att marken öppnas en bit bort och där kommer det ut en bil i hög fart. Det måste vara chefen som kommer tänker Johan och han ser ut att köra mot motorvägen.
– Vi hinner aldrig ifatt honom, han verkar ha en snabb bil, säger Paula uppgivet.
– Nej. Vi får hoppas att han inte ställer till med något innan vi får tag på honom, svarar Johan
En oväntad upptäckt
Tillbaka på högkvarteret så hittar Paula att chefen heter Göran och han har en tvillingbror som heter Hans. Göran äger utbildningen och Hans har nyligen köpt en skola som ligger i Furulund. På skolan har alla barn fått ledigt en vecka för att dom ska bygga om lite, står det på hemsidan.
– Det är nog där dom gömmer sig. Jag undra vad dom planerar för någonting, säger Johan.
– Vi åker dit och ser efter, tycker Nils.
– Det blir bra, men vi åker ikväll. Då har vi ett naturligt skydd av mörkret, svarar Johan.
Senare på kvällen är dom på väg mot Furulund. Dom ställer bilen inne i skogen, en bit ifrån skolan. Väl framme vid skolan smyger dom runt byggnaden. Det lyser i några rum längst bort i byggnaden.
– Det stora rummet, där två står och pratar måste vara rektorns rum, säger Paula
– Johan, det finns fler vakter här än på ett fängelse, säger Kalle, som har sett personer på flera ställen
– Ja, men vi överaskar dom. Det ser inte ut som om dom är så alerta, svarar Johan
– Bengt, om du spränger bort den lilla delen av skolan här så kommer alla att springa ut. Då står vi andra och fångar dom vid utgångarna. Paula och jag står här vid huvudingången, Kalle tar bakdörren vid matsalen, Nils den vid skolgården och Viktor tar lastintaget. Dela upp er, säger Johan.
När alla är vid sina positioner är det helt tyst. Man hör bara vinden som viner. Plötsligt hörs en stor smäll och taket lyfter på en del av byggnaden. Det kommer skrik från den andra delen och snart kommer det vakter utrusande. Dom blir överrumplade när teamet börjar avlossa sina vapen. Det blir en lång skottlossning och vakterna som rusar ut faller ner till marken. Efter en stund är dom flesta sövda med sömnpistolerna, men dom har inte sett till tvillingarna. Då ser dom en helikopter lyfta från taket.
– Neej, låt dom inte försvinna! ropar Johan.
Kalle reagerar snabbt och byter till ett skarpladdat gevär. Han börjar skjuta mot akterrotorn. Helikoptern fortsätter över skogen, men det kommer ett moln av rök från den och den tappar höjd.
– Skynda er! Den landar uppe på berget, säger Johan.
Hela teamet börjar springa mot berget. Kvistar slår mot deras ansikten. Snart är dom uppe på toppen. Där ser dom helikoptern ligga på sidan och det brinner, men inga tvillingar syns till.
– Det är fotspår mot ravinen, säger Paula.
– Nils och Viktor tar den vägen och genskjuter dom. Vi andra tar den här vägen, säger Johan.
Dom delar på sig och fortsätter jakten in i skogen igen. Skogen blir glesare och dom kommer ut på en liten klippavsats. Där står bröderna och dom kan inte gå någonstans. Johan tänker smyga fram. Hjärtat bultar och han tar försiktigt några steg, men han ser sig inte för och trampar på ett torrt löv. Tvillingarna hör detta och vänder sig om. Dom drar sina vapen, som är varsina Magnum. Detta är ett mycket kraftigt vapen. Det är en spänd atmosfär runt omkring.
– Varför gjorde ni det? frågar Johan
– Vi ville visa världen hur vi hade det i skolan och ge igen på alla lärare som inte hjälpte oss, svarar tvillingarna.
– Vad hände? undrar Johan
– Vi var mobbade och lärarna hjälpte oss aldrig, så vi kunde inte lära oss någonting. Därför ska dom få veta hur det var för oss, säger tvillingarna.
– Ta det lugnt och gör inget dumt nu. Vi kan hjälpa er, säger Johan för att lugna dom.
– Nej, ni kommer att sätta oss i fängelse! skriker Göran och skjuter. Han träffar Paula i axeln. Marken som tvillingarna står på är instabil och den kraftiga rekylen gör så att jorden rasar ner.
Tillbaka till vardagen
På ett café i Göteborg sitter teamet och firar att dom lyckades ta fast brottslingarna. Paula mår bra, men måste gå med högerarmen i mitella ett tag. Skolorna har fått en lag som ska hindra mobbning. Skolsystern är tillbaka efter skottskadan och jobbar som vanligt på skolan med en ny rektor. Snart så ska teamet tillbaka till jobbet, men dom har inte sett till Johan på caféet.
Ett par hundra mil därifrån sitter Johan vid stranden och tittar på solnedgången. Han minns allt bra hans team har gjort och hur många liv dom har räddat.
Tvillingarna hittades långt ner i ravinen. Deras kroppar hade krossats av fallet. Dom blev begravda och sedan glömde man bort att dom hade funnits. Skolorna har kvar lagarna mot mobbing och jobbar mycket för att liknande händelser ska undvikas.
Av: Jacob Gideflod