Rättad! Betygssatt men se tillägg på min kommentar. Fråga mig om betyg/Lena DECKARE- De försvunna tidningsbudet.
Det är en blåsig lördagsmorgon, och utanför storstaden ligger det ett område som inte är stort. De består endast av tre gator, så det går att se tvärs igenom området. I området ligger blad annat Hamngatan där Bengt Rutgersson bor. Han bor i ett gammalt rött hus och mitt emot honom bor hans goda vän Alfred Holmström. Bengt Rutgersson är en väldigt trevlig person och han ställer alltid upp om någon skulle behöva hjälp i området med någonting, fast detta gäller inte Gertrud Svensson som är Bengt Rutgerssons fiende. Gertrud Svensson bor bakom vänstra hörnet av området i ett litet grått hus som ligger på Eriksgatan som är den andra gatan av området. Gertrud Svensson har en vitbrun hund som heter Snoffsan. Snoffsan är en nästan fullvuxen papillon som kräver mycket pälsvård. I mitten av området ligger det en kiosk som ägs av kioskägaren som är en man i 50-års åldern som har brunt hår och bruna ögon. Varje morgon får han besök av Alfred Holmström som alltid köper sig sin egna speciella tidning i kiosken för att han tycker att tidningen som tidningsbudet delar ut är kassa. Det bor även en pensionär i området som heter Clas-Morgan Svensson. Han bor på samma gata som Bengt och Alfred. Clas-Morgan Svensson har grått hår och han har ett starkt intresse för idrott. Varje lördag brukar han gå till den blåa kiosken som ägs av kioskägaren för att tippa tillsammans med honom.
Just den här morgonen är Bengt på väg ut för att ta sig en joggingtur. Han stannar upp framför hallspegeln för att kamma sitt svarta hår åt sidan innan han beger sig ut. Han hinner knappt tio meter före han hör någon säga någonting. Bengt stannar upp.
- Tjena Bengan säger Clas-Morgan.
- Tjena Holmstöm. Ska du till kiosken och tippa? säger Bengt
- Nej inte idag säger Clas-Morgan och försvinner iväg med en tidning under armen.
Bengt undrar varför han inte ska göra det idag eftersom han gör det varje lördag sedan han blev pensionär. Han fortsätter sin joggingtur och när han kommer till hörnet ser han en stor hög med tidningar liggandes på gatan. -Undra om man får ta en tidning? tänker Bengt eftersom han är arbetslös och inte slösar sina pengar på onödiga saker. När han precis ska ta upp en tidning hör han ett skrik. -Varför har jag inte fått någon tidning! Eländiga tidningsbud säger Gertrud Svensson med en irriterad röst. Bengt skrattar till och passerar förbi hennes hus. Det är rätt åt henne tänker Bengt och fortsätter sin joggingtur. Det har inte slutat att blåsa men det är ändå lika härligt att jogga tycker Bengt. När han nästan är hemma får han syn på Alfred Holmström som står ute vid sin brevlåda. Nu har Alfred också fått syn på Bengt.
- Det har vist inte kommit någon tidning idag säger Alfred och skrattar.
- Nej, Men jag såg en massa tidningar ligga borta vid hörnet,dit kan du gå och ta en om du vill säger Bengt.
- Nej, en sådan kass tidning vill i alla fall inte jag ha, så jag ska ta och gå till kiosken för att köpa mig min favorittidning säger Alfred.
I kiosken går tidningsförsäljningen utmärkt då det verkar som om ingen i området har fått någon tidning idag. Två dagar senare går Bengt ner till kiosken för att köpa en ny mjölk. Kioskägaren är på ett strålande humör när Bengt stiger in.
- Hej Bengan säger kioskägaren, får jag lov att bjuda på en bit choklad.
- ja tack, Det skulle smaka gott säger Bengt.
- Hur står det till undrar Bengt?
- jo tack affärerna går lysande, nu säljer jag tidningar som aldrig förr säger kioskägaren.
Bengt betalar mjölken och är på väg hem igen. På väg hem möter han Gertrud Svensson som ser ut att vara surare än någonsin. Hon ser ut att vara på väg ner till kiosken tycker Bengt och undrar vad som har flugit i henne. Det verkar som om fortfarande inte någon har fått någon tidning på dom senaste dagarna tänker Bengt. Han går in i sitt röda hus och upp på övervåningen. jajamensan säger Bengt för sig själv när han spanar ut genom fönstret ner mot kiosken. Där sitter Gertrud Svensson och fikar med Kioskägaren. Undra vad dom pratar om. Det känns som om det är något mystiskt på gång tänker Bengt, eftersom ingen har fått tidningen och han har varken hört eller sett till tidningsbudet på dom senaste dagarna.
På kvällen bestämmer sig Bengt för att ta sig en kvällspromenad för att spana lite. När han kommer till hörnet är alla tidningar borta. Undra var alla tidningarna har tagit vägen tänker Bengt. Bengt hör en smäll. Han stannar en stund, undra vad den smällen kom ifrån tänker Bengt. Han står still och funderar en stund men fortsätter att gå vidare. Han stannar upp igen och lyssnar noggrant. Det knastrar mot marken och han verkar inte vara ensam ute. Bengt tycker att det liknar Clas-Morgan som kommer gåendes där borta med en stor spade i handen. Den gående personen viker av och Bengt kan inte se honom mera. -Underligt vad leder det här till tänker Bengt som är skräckslagen och undrar vad som kommer att hända härnäst?. Alla har varit så skumma den senaste tiden. -Men undra var Alfred Holmström har tagit vägen? Honom har jag inte sett på länge tänker Bengt. Han vänder sig om för att gå hem. Han hinner knappt blinka fören han står öga mot öga med Alfred. Bengt ryser till och blir vettskrämd.
- Nämen tjena Bengan säger Alfred.
- Tjena Alfred säger Bengt. Var har du hållit hus på de senaste?
- jag har bara varit och hälsat på släkten ett par dagar svarar Alfred.
Bengt tittar misstänksamt på honom. Hans första tanke är om det stämmer. Men Alfred brukar inte ljuga.
- Jag har precis fått min brevlåda söndersprängd säger Alfred. Och du föresten vad gör du ute så här sent?
- Nja Bengt tvekar. Jag har fått för mig att inte allt är som det ska svarar Bengt.
- Ne, det håller jag verkligen med om. Att få sin brevlåda sprängd är inte normalt!
Bengt kan se att Alfred är förbannad men han undrar om den smällen han hörde förut var ifrån brevlådan.
- Jag ska nog ta och gå hem nu säger Bengt det börjar att bli sent.
- Okej men vi ses, Jag ska ta och gå en sväng till kiosken.
Bengt skyndar sig hem och hör åter igen att han inte är ensam ute. När han kommit innanför dörren låser han noggrant och kollar att allt är låst i hela huset. -Underligt tänker Bengt. Vad ska Alfred göra i kiosken så här dags?.
Den är nog stängd för länge sedan tänker Bengt. Han går in i vardagsrummet för att se på TV. Han tvärstannar och blir stel som en pinne, det ligger en tidning på bordet.
-Tog jag verkligen med mig en tidning hem? undrar Bengt. Han tvekar.
Nästa dag hör han åter igen Gertrud Svensson skrika och han förstår att det inte har kommit någon tidning idag heller. Det är tidigt på morgonen och Bengt ska ut och jogga sin morgonrunda som vanligt. Men innan så ska han bara ringa ett samtal. Bengt får ingen kopplingston i telefonen, är den trasig tänker Bengt förvånat. Han tar på sig sina Nike joggingskor för att jogga ner till polisstationen i stan.
När han joggar ner till polisstationen får han känslan av att någon har följt efter honom. Han stiger in på stationen och ber att få tala med en polis.
- Hej mitt namn är Bengt.
- Hej, vad gäller saken säger polisen.
- Jag undrar om ni har fått in någon anmälan på en man som jobbar som tidningsbud, han verkar vara försvunnen säger Bengt.
- Jasså, Nej det har jag inte hört någonting om svarar Polisen.
- Okej, men tack ändå säger Bengt och försvinner ut ur polisstationen.
Bengt joggar hem och sätter sig i soffan och funderar. Det är redan eftermiddag och nästan hela dagen har gått tänker Bengt. Han somnar i soffan och när Bengt vaknar igen är det redan morgon.
Han hör att det är någonting som slamrar på utsidan. Han tittar ut genom fönstret och där ute håller tidningsbudet på att dela ut tidningar. Bengt rusar ut för att prata.
- Godmorgon säger Bengt.
- Godmorgon säger Tidningsbudet. Har ersättaren fungerat bra?
Bengt förstår ingenting.
- Varsågod här har du en tidning säger tidningsbudet. Ha en trevlig morgon.
-tack det samma säger Bengt och går in.
Tidningsbudet går vidare till nästa hus. När Bengt kommer in ligger det ett brev på bordet, på samma ställe som tidningen låg. Bengt stannar och stirrar på brevet.
-Törs man öppna brevet? tänker Bengt. Hur har det kommit hit? undrar han. Bengt öppnar brevet, det är en inbjudan till kvartersfest. Brevet är från kioskägaren, Alfred Holmström och Gertrud Svensson. Var det därför Alfred skulle till kiosken tänker Bengt.
MEN UNDRA VEM SOM SPRÄNGDE ALFREDS BREVLÅDA ???
Tack för spännande och trevlig läsning. Din berättelse har en röd tråd och en början och slut som passar till innehållet. Dialogen känns trovärdig och den och mannens tankar för handlingen framåt. Din berättelse innehåller väl valda detaljer som hjälper läsaren att leva sig in. Extra bra är de frågor som huvudpersonen hela tiden ställer sig, de skapar spänning. Ditt språk är varierat och stilen passar innehållet. Du lämnar en hel del åt läsaren att lista ut, vilket är bra.
Använd antingen kommatecken eller och inte båda. Du upprepar dig på något ställe- försök hitta något annat sätt att uttrycka dig. Använd kommatecken mer. Styckeindela din text. När du återger tankar ska du använda samma teknik som när du återger tal. Detta har du inte rättat. Det ska vara talstreck eller citationstecken och nu rad. Antingen är någon irriterad och använder en irriterad röst eller så har de en irriterande röst. Du har gjort några felaktiga särskrivningar och missat stor bokstav på några ställen. Ta en titt på de ställen jag har strukit under och rätta.
Rättad! Betygssatt men se tillägg på min kommentar. Fråga mig om betyg/Lena
DECKARE- De försvunna tidningsbudet.
Det är en blåsig lördagsmorgon, och utanför storstaden ligger det ett område som inte är stort. De består endast av tre gator, så det går att se tvärs igenom området. I området ligger blad annat Hamngatan där Bengt Rutgersson bor. Han bor i ett gammalt rött hus och mitt emot honom bor hans goda vän Alfred Holmström. Bengt Rutgersson är en väldigt trevlig person och han ställer alltid upp om någon skulle behöva hjälp i området med någonting, fast detta gäller inte Gertrud Svensson som är Bengt Rutgerssons fiende. Gertrud Svensson bor bakom vänstra hörnet av området i ett litet grått hus som ligger på Eriksgatan som är den andra gatan av området. Gertrud Svensson har en vitbrun hund som heter Snoffsan. Snoffsan är en nästan fullvuxen papillon som kräver mycket pälsvård. I mitten av området ligger det en kiosk som ägs av kioskägaren som är en man i 50-års åldern som har brunt hår och bruna ögon. Varje morgon får han besök av Alfred Holmström som alltid köper sig sin egna speciella tidning i kiosken för att han tycker att tidningen som tidningsbudet delar ut är kassa. Det bor även en pensionär i området som heter Clas-Morgan Svensson. Han bor på samma gata som Bengt och Alfred. Clas-Morgan Svensson har grått hår och han har ett starkt intresse för idrott. Varje lördag brukar han gå till den blåa kiosken som ägs av kioskägaren för att tippa tillsammans med honom.
Just den här morgonen är Bengt på väg ut för att ta sig en joggingtur. Han stannar upp framför hallspegeln för att kamma sitt svarta hår åt sidan innan han beger sig ut. Han hinner knappt tio meter före han hör någon säga någonting. Bengt stannar upp.
- Tjena Bengan säger Clas-Morgan.
- Tjena Holmstöm. Ska du till kiosken och tippa? säger Bengt
- Nej inte idag säger Clas-Morgan och försvinner iväg med en tidning under armen.
Bengt undrar varför han inte ska göra det idag eftersom han gör det varje lördag sedan han blev pensionär. Han fortsätter sin joggingtur och när han kommer till hörnet ser han en stor hög med tidningar liggandes på gatan.
-Undra om man får ta en tidning? tänker Bengt eftersom han är arbetslös och inte slösar sina pengar på onödiga saker. När han precis ska ta upp en tidning hör han ett skrik.
-Varför har jag inte fått någon tidning! Eländiga tidningsbud säger Gertrud Svensson med en irriterad röst. Bengt skrattar till och passerar förbi hennes hus. Det är rätt åt henne tänker Bengt och fortsätter sin joggingtur. Det har inte slutat att blåsa men det är ändå lika härligt att jogga tycker Bengt. När han nästan är hemma får han syn på Alfred Holmström som står ute vid sin brevlåda. Nu har Alfred också fått syn på Bengt.
- Det har vist inte kommit någon tidning idag säger Alfred och skrattar.
- Nej, Men jag såg en massa tidningar ligga borta vid hörnet,dit kan du gå och ta en om du vill säger Bengt.
- Nej, en sådan kass tidning vill i alla fall inte jag ha, så jag ska ta och gå till kiosken för att köpa mig min favorittidning säger Alfred.
I kiosken går tidningsförsäljningen utmärkt då det verkar som om ingen i området har fått någon tidning idag. Två dagar senare går Bengt ner till kiosken för att köpa en ny mjölk. Kioskägaren är på ett strålande humör när Bengt stiger in.
- Hej Bengan säger kioskägaren, får jag lov att bjuda på en bit choklad.
- ja tack, Det skulle smaka gott säger Bengt.
- Hur står det till undrar Bengt?
- jo tack affärerna går lysande, nu säljer jag tidningar som aldrig förr säger kioskägaren.
Bengt betalar mjölken och är på väg hem igen. På väg hem möter han Gertrud Svensson som ser ut att vara surare än någonsin. Hon ser ut att vara på väg ner till kiosken tycker Bengt och undrar vad som har flugit i henne. Det verkar som om fortfarande inte någon har fått någon tidning på dom senaste dagarna tänker Bengt. Han går in i sitt röda hus och upp på övervåningen. jajamensan säger Bengt för sig själv när han spanar ut genom fönstret ner mot kiosken. Där sitter Gertrud Svensson och fikar med Kioskägaren. Undra vad dom pratar om. Det känns som om det är något mystiskt på gång tänker Bengt, eftersom ingen har fått tidningen och han har varken hört eller sett till tidningsbudet på dom senaste dagarna.
På kvällen bestämmer sig Bengt för att ta sig en kvällspromenad för att spana lite. När han kommer till hörnet är alla tidningar borta. Undra var alla tidningarna har tagit vägen tänker Bengt. Bengt hör en smäll. Han stannar en stund, undra vad den smällen kom ifrån tänker Bengt. Han står still och funderar en stund men fortsätter att gå vidare. Han stannar upp igen och lyssnar noggrant. Det knastrar mot marken och han verkar inte vara ensam ute. Bengt tycker att det liknar Clas-Morgan som kommer gåendes där borta med en stor spade i handen. Den gående personen viker av och Bengt kan inte se honom mera.
-Underligt vad leder det här till tänker Bengt som är skräckslagen och undrar vad som kommer att hända härnäst?. Alla har varit så skumma den senaste tiden.
-Men undra var Alfred Holmström har tagit vägen? Honom har jag inte sett på länge tänker Bengt. Han vänder sig om för att gå hem. Han hinner knappt blinka fören han står öga mot öga med Alfred. Bengt ryser till och blir vettskrämd.
- Nämen tjena Bengan säger Alfred.
- Tjena Alfred säger Bengt. Var har du hållit hus på de senaste?
- jag har bara varit och hälsat på släkten ett par dagar svarar Alfred.
Bengt tittar misstänksamt på honom. Hans första tanke är om det stämmer. Men Alfred brukar inte ljuga.
- Jag har precis fått min brevlåda söndersprängd säger Alfred. Och du föresten vad gör du ute så här sent?
- Nja Bengt tvekar. Jag har fått för mig att inte allt är som det ska svarar Bengt.
- Ne, det håller jag verkligen med om. Att få sin brevlåda sprängd är inte normalt!
Bengt kan se att Alfred är förbannad men han undrar om den smällen han hörde förut var ifrån brevlådan.
- Jag ska nog ta och gå hem nu säger Bengt det börjar att bli sent.
- Okej men vi ses, Jag ska ta och gå en sväng till kiosken.
Bengt skyndar sig hem och hör åter igen att han inte är ensam ute. När han kommit innanför dörren låser han noggrant och kollar att allt är låst i hela huset. -Underligt tänker Bengt. Vad ska Alfred göra i kiosken så här dags?.
Den är nog stängd för länge sedan tänker Bengt. Han går in i vardagsrummet för att se på TV. Han tvärstannar och blir stel som en pinne, det ligger en tidning på bordet.
-Tog jag verkligen med mig en tidning hem? undrar Bengt. Han tvekar.
Nästa dag hör han åter igen Gertrud Svensson skrika och han förstår att det inte har kommit någon tidning idag heller. Det är tidigt på morgonen och Bengt ska ut och jogga sin morgonrunda som vanligt. Men innan så ska han bara ringa ett samtal. Bengt får ingen kopplingston i telefonen, är den trasig tänker Bengt förvånat. Han tar på sig sina Nike joggingskor för att jogga ner till polisstationen i stan.
När han joggar ner till polisstationen får han känslan av att någon har följt efter honom. Han stiger in på stationen och ber att få tala med en polis.
- Hej mitt namn är Bengt.
- Hej, vad gäller saken säger polisen.
- Jag undrar om ni har fått in någon anmälan på en man som jobbar som tidningsbud, han verkar vara försvunnen säger Bengt.
- Jasså, Nej det har jag inte hört någonting om svarar Polisen.
- Okej, men tack ändå säger Bengt och försvinner ut ur polisstationen.
Bengt joggar hem och sätter sig i soffan och funderar. Det är redan eftermiddag och nästan hela dagen har gått tänker Bengt. Han somnar i soffan och när Bengt vaknar igen är det redan morgon.
Han hör att det är någonting som slamrar på utsidan. Han tittar ut genom fönstret och där ute håller tidningsbudet på att dela ut tidningar. Bengt rusar ut för att prata.
- Godmorgon säger Bengt.
- Godmorgon säger Tidningsbudet. Har ersättaren fungerat bra?
Bengt förstår ingenting.
- Varsågod här har du en tidning säger tidningsbudet. Ha en trevlig morgon.
-tack det samma säger Bengt och går in.
Tidningsbudet går vidare till nästa hus. När Bengt kommer in ligger det ett brev på bordet, på samma ställe som tidningen låg. Bengt stannar och stirrar på brevet.
-Törs man öppna brevet? tänker Bengt. Hur har det kommit hit? undrar han. Bengt öppnar brevet, det är en inbjudan till kvartersfest. Brevet är från kioskägaren, Alfred Holmström och Gertrud Svensson. Var det därför Alfred skulle till kiosken tänker Bengt.
MEN UNDRA VEM SOM SPRÄNGDE ALFREDS BREVLÅDA ???
Tack för spännande och trevlig läsning. Din berättelse har en röd tråd och en början och slut som passar till innehållet. Dialogen känns trovärdig och den och mannens tankar för handlingen framåt. Din berättelse innehåller väl valda detaljer som hjälper läsaren att leva sig in. Extra bra är de frågor som huvudpersonen hela tiden ställer sig, de skapar spänning. Ditt språk är varierat och stilen passar innehållet. Du lämnar en hel del åt läsaren att lista ut, vilket är bra.
Använd antingen kommatecken eller och inte båda. Du upprepar dig på något ställe- försök hitta något annat sätt att uttrycka dig. Använd kommatecken mer. Styckeindela din text. När du återger tankar ska du använda samma teknik som när du återger tal. Detta har du inte rättat. Det ska vara talstreck eller citationstecken och nu rad. Antingen är någon irriterad och använder en irriterad röst eller så har de en irriterande röst. Du har gjort några felaktiga särskrivningar och missat stor bokstav på några ställen. Ta en titt på de ställen jag har strukit under och rätta.
Det ska bli ett nöje att läsa din text igen!/Lena